Gåva från Höglands Hembygdsförening

 

Annonser

Om att inte våga åka till Dorotea med dottern…

Under påsken blev min dotter Chloé inlagd på Astrid Lindgrens barnsjukhus pga RS-virus & streptokocker & då hon har astma har hon väldigt svårt att andas. Nu är hon dock lite bättre & vi har fått åka hem så nu tänkte jag uppdatera er om det senaste från Dorotea & ockupationen. Innan det vill jag bara dela med mig av lite tankar.

Under tiden Chloé var inlagd funderade jag väldigt mycket över hur fruktansvärt det skulle känts om samma situation utspelat sig och jag fortfarande hade bott kvar i Dorotea. Nu kunde jag & Chloés pappa bytas av mellan hemmet/storebror & sjukhuset med kort pendlingsavstånd. Bekvämt och smidigt då det inte är jätteroligt att ligga på sjukhus. Hade vi bott kvar i Dorotea hade vi självklart behövt uppsöka ett större sjukhus i vilket fall, men förmodligen hade vi inte fått permission som vi fick med möjlighet att närsomhelst återvända till sjukhuset inom rimlig tid.

Då hade vi behövt stanna kvar betydligt längre, eftersom det inte finns någon akutvård i Dorotea, under exempelvis påskhelgen som i detta fall, om hon hade behövt ytterligare inhalationer. Förutom av bekvämlighetsskäl skulle jag känna mig oerhört orolig bara av tanken att inte kunna snabbt komma till akutvård närhelst barnen eller jag själv är sjuka.

I Söndags begav sig min sambo till Åre för att jobba en vecka & då Chloé fortfarande är sjuk fick sonen åka upp till mormor & morfar i Dorotea för att jag ska kunna åka in till sjukhuset om hon blir sämre igen. Naturligtvis inte utan att jag tänker på det där med att det inte finns akutsjukvård på sjukstugan. Jag & Chloé, ja vi får naturligtvis stanna hemma i Södertälje, för jag vågar inte riskera att befinna mig timmar ifrån den hjälp hon eventuellt kan behöva…

Från våra latinamerikanska vänner!

De som stödjer det här uppropet är människor som kommer från latinamerikanska länder, nästan alla politiska flyktingar som räddat sina liv från militärdiktaturens klor, tack vare solidaritet från Ert folk. I Latinamerika såg vi med egna ögon hur det lilla av ”välfärdssamhälle” vi hade, avvecklades när den ekonomiska modellen nyliberalism infördes. Bakom modellen stod Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi 1976, och hans ”Chicago Boys”.

I våra länder försvann, mördades, fängslades och torterades tusentals värdefulla människor, många tvingades gå i landsflykt och lämna sina rötter. Idag ser vi med fasa och vrede att denna ekonomiska modell sedan lite mer än två decennier råder i Sverige, vi ser med skräck att utan att avfyra ett enda skott, genomförs exakt samma politik här som i våra länder.

Det kollektiva, som byggdes upp tack vare bidrag i form av solidariska skatter, lämnas idag i händerna på giriga kapitalister som sätter vinsten före människan…. Detta är ett rån och ett brott det mot svenska folket!

Undertecknande organisationer och individer, vill uttrycka solidaritet med kampen för att försvara och återställa akutsjukvården med ambulanser och den medicinsk vården i allmänhet i Dorotea. Vi kan se att precis som i resten av världen, är Ni trötta på den dubbel moral som de etablerade folkvalda politiska partierna har, de genomför en besparingspolitik som påverkar deras egna väljare. De styrande i kommunen (socialdemokraterna och miljöpartiet) går emot kommuninvånarnas behov, genom att driva en politik som innebär försämrad hälso- och sjukvård för befolkningen.

Vi hyllar och sympatiserar med Er kamp och vi erbjuder vårt stöd här i Stockholm om Ni vill skicka en delegation för att protestera utanför riksdagen.

Tillsammans är vi starka!

Förteckning över organisationer och enskilda
Manuel Santana, Radio Antawara Internacional
Juan Carlos Montecinos, Radio Antawara Internacional
John Fredy Hernández
Juan David Hernández
Amparo Alvarez
Simon Hernández
Tina Isaksson
Ilich Galdámez, Radio Antawara Internacional, Stockholm
Tornet Productions
ViviAnne Massara
AnneLee Vikner
Rosalia Sanles, Stockholm
Marisol Aliaga, journalist,Stockholm.
Cleolides Martínez, Stockholm
Kommittén Frige de Fem, Stockholm (http://frigedefem.blogspot.com/)
Aliro Cerda, arbetare, Stockholm
Vania Ramírez, läkare, Stockholm
Antonio Reytor Sidkvist, journalist, Stockholm (www.cubainformacion.tv)
Alberto Muñoz Andrade
Sara Olave, Stockholm
Ethel del Gaiso-Schaa, Estocolmo
Alfonso Madrid, Stockholm
Juana Donoso Casanellas
Luis Peña, Molina, CHILE
Jacqueline Mendez, sjuksköterska, Stockholm
Hugo García, Solidaritets Förening för El Salvador i Stockholm
América Guerrero A., barnskötare, Stockholm
Patricio Pavez Solis, Stockholm
Sonia Benavente, lärare, kommunalråd, Huddinge Kommun
Edgar Franco, underskötare
Luis Hincapie, arbetare i hemtjänsten, Stockholm
Pedro Rodriguez, pensionär, Mölndal
Julio Parada, Radio Salvador Allende
Loreto Labbé-Reveco, förskollärare, blivande specialpedagog, Göteborg
Luis Cono, Sofielunds Folkets Hus – Tryckeriet, Malmö
Francisco Contreras
Marcos Belalcazar
Jorge Espinoza, Stockholm
Patricio Rodríguez Vega, Lärare, tidigare folkfullmäktige ledamot i Stockholmstad
Kerstin Sumelius
Rosa Maneiro, Stockholm
Juan Cancino S, Stockholm
Pirjo Lawson, Stockholm
Juan Miguel Cancino H, Stockholm
Jaime Muñoz Ramírez, Stockholm
Wilson Durán Rivas, Stockholm
Angel Lizama Flores, Stockholm
Jorge Almuna, Stockholm
Carlos Barria, pensionär
Annica Johansson
Jorge Contreras, Stockholm
Mauricio Guerrero Kinna, Stockholm
Darinka Guerrero Kinna, Stockholm
Judy Ortíz Kinna, Stockholm
Emperatriz Machaca, Svensk-Peruanska Föreningen
Florentino Tello, Föreningen Gana Perú
Pedro Machaca, pensionär, Stockholm
Carolina Salinas A. Stockholm
Vladimir Galdámez, Stockholm
Jorge Almuna, Radio Salvador Allende
Noemí García, barnmorska, Stockholm

Anitha Westerlund

Att komparera ett adjektiv

Bra, bättre, bäst

Vi hade det bra med vår ”gamla” inkörda ambulans, med vår ambulanspersonal som hade lokalkännedom och personkännedom. Vår fina ambulans som hade bår och små fack där all utrustning var omsorgsfullt instängd och fastspänd så att inget skulle flyga omkring om ambulansen var tvungen att tvärnita för någon älg eller så, med en speciell stol för sjuksköterskan att sitta på, givetvis med säkerhetsbälte. Extra värme i bårutrymmet, blåljus och sirener så att folk skulle se dem om det var bråttom. Det var tryggt att veta att Evelyn, Jonny, Annika, Evelina, Fredrik m fl vakade över oss Åselebor. Men vi tog dem aldrig för givet, för visst hände det att de inte fanns på plats, att de redan var upptagna men det accepterade vi som de tålmodiga inlandsbor vi är. Man kan ju inte kräva att man ska ha ett absolut vattentätt skyddsnät vi är ju inte så många. Jag menar det har ju Telia redan lärt oss, att man inte kan ha full täckning överallt, speciellt inte på de ställen som verkligen skulle behövas – skogen, fjällen, ödemarken.

 

Sen kom Västerbottens läns landsting på att vi skulle ha det bättre! Det var ju en fin idé, en bra tanke. Det skulle bli så mycket bättre när vi fick en Golf där alla grejor låg lösa, där det inte rymdes en bår om man ville stoppa in en sjuk människa om utifall det skulle råka vara kallt ute. En bil som inte fick skjutsa patienten någonstans. En del patienter frös lite medans de väntade på att Doroteas ambulans skulle komma och skjutsa, speciellt de som låg ute. En kombigolf där de ryms en liten bår gjorde det hela ännu lite bättre nu kunde man lyfta in en frusen patient i bilvärmen men personalen hade det lite besvärligt för med patienten på en bår i bilen så rymdes inte de själva. Nu ska den nya lösningen bli ännu lite bättre för nu har landstinget fått hjälp av kommunen att tänka till om vad som behövs. Nu ska det bli en ambulans, nej inte ambulans, en bil, som har riktig bår, ändamålsenlig utrustning, stol för sjuksköterskan, värme och all tänkbar lyx. Den bilen ska få skjutsa patienter också, det enda som egentligen saknas är lite gul färg, blå lysen på taket och en liten tuta!

 

Jag tror det hade varit bäst om det fått bli vid det gamla, vi Åselebor hade nöjt oss med att bara ha
det bra! Kanske är det någon som misstycker att jag skämtar om något så allvarligt som vår akutsjukvård men det är mitt sätt att handskas med det som är jobbigt. Jag tycker att det är fruktansvärt det som händer, mängder med skattepengar har skyfflats ut för detta experiment, ingenting har blivit billigare, om man nu inte läser plånboken som f-n läser Bibeln. Allt det har resulterat i är en fruktansvärd otrygghet i flera kommuner, alla väntar vi bara på den katastrof som vi vet kommer, den gång då Doroteas ambulans inte hinner fram och en svårt sjuk medmänniska i inlandet får betala detta med sitt liv.

 

Någonstans känner jag dock att nu kan det bara gå framåt mot bättre tider. Men jag kommer aldrig att kalla mig västerbottning mer i mitt liv, för västerbotten det är uppenbarligen bara kusten, nej, jag är Lapplänning och Inlandsbo och vansinnigt stolt över det! För vi inlandsbor är överlevare sen urminnes tider, vi har generationer av sega, kloka och finurliga överlevnadskonstnärer bakom oss, vi ska överleva detta också!

Anitha Westerlund

Gafsele.

Ge inte upp Doroteabor, tillsammans är vi starka!

Solidaritet när den är som bäst!

Fick en skrivelse…

Låt er inte luras – kräv en riktig ambulans!

Nu lovar Peter Olofsson en ”uppgraderad akutbil” …
Vad än det nu kan vara i hans fantasi, en ambulans är det i alla fall inte. Steget att åter införa en ambulans är mindre än någonsin men för Peter Olofsson ändå ett väldigt stort steg! Detta sista steget innebär nämligen prestigeförlust!
Han köper sig tid och lurar både befolkningen i Åsele och Dorotea. Den tredje modellen av bilen är varken en akutbil eller en ambulans, varken fisk eller kött. Att den nu ska få lasta och transportera patienter ger en fel trygghet till befolkningen i Åsele kommun. Även om det återstår att se hur den nya bilen kommer att se ut, så är avgörande brister i den redan nu tydliga. Bilen kommer inte att vara godkänd som ett utryckningsfordon och den ska ”enbart uppföra uppdrag inom kommunen” (se VK – artikel 19/3).

 
Både som ett icke utryckningsfordon och med befintlig personal får den inte utföra den viktiga funktionen som ledningsbil med sjukvårdsledare och medicinsk ansvarig vid större olyckor. Den får heller inte påskynda farten till patienten eller med patienten till sjukstugan utan måste följa trafikreglerna som alla andra trafikanter.
Påståendet av Peter Olofsson, landstingsdirektören Jonas Rastad och verksamhetschefen för akutsjukvård Robert Ylipää att ”akutbilen” alltid finns på plats stämde redan från början inte! Hur kan den alltid vara på plats när den är upptagen i exempelvis två timmar i Gafsele? Senast nu när denna bil ska få lasta patienter och därmed kan bli upptagen ännu längre är detta löfte helt förkastad!

 
Cirka sammanlagd tio dygn per månad (33%) är även Åsele kommun utan tillgång till jourläkareverksamheten, vissa nätter och helger då enbart Vilhelmina står för jouren. Vart tar ”akutbilen” vägen då med ett barn som är akut sjuk? Med en patient som har fått en stroke där varenda minut är avgörande för patientens framtid? Med en patient som har fått en hjärtinfarkt och måste komma iväg så fort (med blåljus!) som möjligt till Lycksele eller Umeå? Endast en ambulans stationerad i Åsele kan utföra sådana uppdrag på ett snabbt, etiskt, adekvat och professionellt sätt!

 
Som personal på en ambulans förstår jag att några invånare i Åsele kommun känner sig lite tryggare nu när Peter Olofsson lovar transportmöjligheten. Men ni kommer att betala ett högt pris för detta lurande löfte på längre sikt!
Accepterar ni detta då kommer ärendet att få tillbaka en riktig ambulans ligga på is länge! Då finns ingen anledning alls för herrarna på landstinget att åter införa en ambulans.
Låt er inte lura utan kämpa för en etisk grundtrygghet – en ambulans!

Ulrich Wisniewski – Dorotea
Sjuksköterska på ambulansen

Petra Olofsson

Ja, varför är denna akutsjukvård så viktig för oss ?
Det är ju en självklarhet att inlandsborna ska kunna känna sig lika trygga vilket tid på dygnet det än är! Det handlar om en trygghet, att veta att det finns en akutvård när den behövs, och att den inte är så långt bort! Men nu har den tryggheten försvunnit, & vad ska man göra då? Ska man gå dagarna lång och vara orolig ifall det skulle hända något allvarligt, att någon skadar sig, blir sjuk eller till och med dör? Den rädslan vill vi inte behöva ha! vi inlandsbor är väl också människor, och värd lika bra vård som i övriga Sverige!?
Upproret är viktigt för mig, trots jag inte bor kvar i Dorotea längre.. Det är fortfarande min hemort, och ett ställe man alltid kommer besöka! Alla nära & kära bor kvar där, & jag vill att dom ska vara trygga.. Jag vill att alla i Dorotea ska kunna känna sig trygga, & inte behöva känna oron över denna akutsjukvård dom tagit ifrån oss! Detta är ingenting att leka med, jag förstår inte varför dom ”drar in på” något som är såhär viktigt! – Det kan handla om liv & död !
Ne faktiskt, detta har gått alldeles förlångt, och rädslan är verkligen stor just nu. Jag känner mig inte alls trygg att åka hem och hälsa på min familj, släkt eller vänner längre. Gravid som jag är, och har det otroligt jobbigt i vissafall & är i behov att kunna ha kontakt med akutvården.. Ska jag måsta hålla mig ifrån mina nära&kära då? Är det rättvist?
eller alla dessa äldre vi har omkring oss, är det rättvist att dom inte får den vård dom behöver, eller alla dessa underbara barn och barnfamiljer, eller familjer och personer överhuvudtaget i älskade Dorotea, är inte dom värd denna vård längre? Tala om för mig varför inlandet inte är värd detta längre? finns det något bra svar på det? Är det bättre & låta inlandet dö ut, och städerna blir överbefolkade så vården inte kommer klara av att ta hand om alla sjuka och behövande?
Tror jag har sagt mitt denna gång, det är bedrövligt att vissa inte kan växa upp & förstå allvaret!
Hälsningar Petra Olofsson

Nu bloggar & twittrar även Åseleockupanterna!

Nu har även våra vänner i Åsele startat upp en blogg, den hittar du här! Förutom det finns dom även på twitter. På Onsdag kommer några Doroteabor att med hjälp av en lånad buss från MyWay bege sig mot Åseleockupationen och hälsa på. Vill du följa med finns en lista nere på sjukstugan att skriva upp sig på (eller ring ockupanttelefonen 073-074 02 81)

Dagens länklista Fredag 16 Mars

Foto: Mats Karlsson/Doroteaupprorets flickr.

En ockupant i storstan

Margareta Dahlqvist som är en av ockupanterna från kärntruppen var på besök i Stockholm för att sitta som åhörare under interpellationsdebatten i riksdagen. Även Emilie  Nordborg, f.d jämtlänning numera boende i Stockholm slöt upp för att visa sitt stöd. Därför var jag naturligtvis tvungen att möta upp tjejerna för lunch, även om jag såklart hade föredragit att följa med även på debatten men då min sambo började jobba på eftermiddagen & barnen är för små för att klara sig själv var det bara att åka hem efter lunchen.

Vi hann dock ha en mycket trevlig promenad från söder mot drottninggatan & riksdagen i blåst men soligt väder & pratade naturligtvis om Doroteaupproret & allt vad det innebär & mycket annat. En supertrevlig dag med andra ord! Tack tjejer!

/Sanna

Herman Persson med sin beställning från Doroteaupprorets spreadshirt. Ser bra ut eller hur! Har du beställt något & vill skicka oss din bild? Maila Doroteaupproret@gmail.com

Doroteaupprorets mandala

Carita från Vilhelmina har gjort denna fantastiska mandala till oss. För er som inte vet vad en mandala är, läs här! 🙂

Insändare från präster & diakoner i södra Lappland

Insändare till Västerbottens Kurir (VK) och Västerbottens Folkblad (VF) och
Norran

”Jag orkar inte resa till Umeå för en behandling eller en undersökning en gång till – hellre dör jag.” Kvinnan som yttrade det här dog några veckor senare. Alternativet hade varit att vara redo kl.4.00 på morgonen, åka sjuktransport i 5 till 6 timmar (eftersom bilen ska plocka upp fler resenärer här och där), genomgå jobbiga undersökningar på sjukhuset och om möjligt åka hem samma kväll.

Det är redan tufft att vara sjuk och bo i Västerbottens inland eller i fjällen med de långa avstånd vi har, även om det inte är akut. En fungerande ambulans och akutvård så nära som möjligt är direkt livsavgörande. Dagligen konfronteras vi präster och diakoner i Södra Lappland med befolkningens berättelser, oro och lidande pga långa avstånd och långa väntetider inom vården. När det blir besparingar och centraliseringar i en organisation som landstinget drabbas alltid de svagaste först. Detta är en tydlig utveckling som vi kan iaktta. Att till exempel dra in på akutplatser och ambulanser som just nu i Dorotea och Åsele, Sorsele och Malå, sparar kanske pengar, men skapar stor otrygghet, kväver optimismen och lusten att leva och bo i en hel region.

Här bor nämligen en befolkning som kämpar inte bara för överlevnad utan också för en framtid. Gruvnäringen och turistsektorn växer. Invandrare från Europa flyttar hit och etablerar sig.Indragning på grundläggande infrastruktur som bra och trygg ambulans och akutsjukvård motverkar
direkt alla ansträngningar som görs av kommuner, privata näringsidkare, och ideella föreningar och omöjliggör ett levande Västerbottens inland.

Vi, Svenska kyrkans präster och diakoner i Södra Lappland uppmanar landstingsledningen att i sin prioritering behålla fokus på människornas bästa och på helheten – ett levande Västerbotten för alla.Vi stödjer Doroteaupproret och instämmer i deras motto: gör om – gör rätt – för människorna i Västerbottens inland och fjäll och för hela länets skull.

Präster och Diakoner i Svenska kyrkan i
Lycksele församling
Malå församling
Dorotea-Risbäck församling
Tärna församling
Stensele-Vilhelmina pastorat
Sorsele församling
Åsele-Fredrika församling

Såhär ser herrtshirten ut!

Peter Bergh var först ut med att skicka in en bild med Doroteaupprorets tshirt på! Såhär skrev han på Facebook:

T-shirten har nått Gävle och Stockholm och springer runt i ”byråkratiadelns” korridorer. Sen påstår bäraren av den att fotografen bör söka nytt jobb alternativt sluta fotoshoppa fram en större mage än vad som finns i verkligheten.. Hade bra på er, håll i och ut! // Peter

 

Vill du också visa ditt stöd? Kolla in vår spreadshirt, vi har massor av olika produkter att välja mellan!